”Det var kärlek vid första ögonblicket!” Så skulle jag vilja beskriva mitt första möte med Bibliodrama. Annorlunda, omvälvande, häftigt och berörande. Dagarna i Bad Segeberg 1995 skulle för alltid komma att påverka mig som person och pedagog. Att få ”läsa” Bibeln med hela kroppen var något nytt och spännande, och jag kände att det var något jag ville ta hem till Sverige och utveckla vidare i det sammanhang där jag jobbar.

Jag har många gånger frågat mig, vad det är som gör att jag blir så engagerad när jag kliver in i de bibliodramatiska sammanhangen. Metoderna i sig är inte unika. Att jobba med rollspel, rörelse, dans, skapande, musik, skrivande etcetera används redan av många pedagoger/terapeuter i deras verksamheter. Likaså det reflekterande samtalet.  Det är snarare något i kombinationen av bibeltexten, de olika kreativa verktygen, de reflekterande samtalen, ramverkets trygghet och tidens mellanrum – som omfattar även det outtalade, det intuitiva – som erbjuder varje individ att gå i närmare dialog med texten.

För mig är det oerhört befriande! Där finns det inte några rätt eller fel, ingen som säger ”så här är det” eller ”så här ska du tänka”, utan jag och de andra i gruppen jobbar med tolkningens drama utifrån våra egna livsberättelser. Bibliodramats arbetsmetoder har hjälpt mig även i andra pedagogiska sammanhang. ”Tänk bibliodrama!” brukar jag säga till mig själv, när jag saknar idéer eller har kört fast – och det hjälper!

2009