På ett varsamt sätt fick ledarna oss att knyta ihop våra intryck…

Det är fredagkväll när vi kliver in i rummet. Stolarna står ordnade i en cirkel. På bänkar runt väggarna ligger papper, pennor, färgburkar och kritor. Där finns instrument och några färgglada tyger. Förväntansfull är det ord flera av oss deltagare väljer när vi får frågan i presentationsrundan om hur vi känner. I mitten av cirkeln på golvet brinner ett ljus. En liten bro i modellera väcker vår nyfikenhet. Där ligger  också en bok med titeln ”en bro av poesi”. Vi vet att vi ska jobba med dikter den här gången och inte en bibeltext, som är det vanligaste.

Tre bibliodramapass senare på lördagseftermiddagen har vi utforskat tre olika dikter tillsammans med tre olika ledare. Vi har bland annat använt våra röster på olika sätt, målat, reflekterat och delat. Fyllda av intryck ska vi snart mötas till festmiddag. Fylld, så känner jag mig. Det går inte att ta emot mer nu. På ett varsamt sätt fick ledarna oss att knyta ihop våra intryck på slutet när vi fick välja strofer ur dikterna och skapa en egen dikt. ”Istället för att stå stilla….ta mig framåt..bara gör det…lyser som en lampa”…är ord som finns på min lapp. Vi har fått vara med om ”poetiskt brobygge” när vi har mött texten, varandra och oss själva.

Nov 2024 Anna J

Alla kan vara med och delta efter sina egna förutsättningar. Allt anpassas så att alla kan delta i de olika momenten. Klarar man inte av att gå runt på egen hand är det helt ok att som jag gjorde sitta på en stol eller sakta traska runt med en rollator. Även jag kände mig 100% delaktig i aktiviteterna. Varje gång är det nya upplevelser som fängslar sinnet. Jag har upptäckt mycket om mig själv som jag inte trott att jag skulle våga eller kunna göra.

Brita K

Dokumentation från Bibliodramadagarna i november 2024

Det hela började när jag deltog i en utbildning på Uppsala universitet för att handleda kollegialt lärande i svenska. Där kom jag i kontakt med Anna Nordlund, som höll en föreläsning om barns förändrade läsvanor och skolans uppdrag att ge alla barn en god läsförmåga. Hon utgick från alla barns rätt till starka litteraturupplevelser och inspirerade till att läsa och samtala om poesi och skönlitteratur, både med elever och kollegor. Fokus låg på att stärka det skapande språket, kommunikationen och gemenskapen.

Boken En bro av poesi och Annas föreläsning inspirerade mig. Jag såg genast möjligheten att integrera detta i bibliodramametoden, som ofta används inom religiösa sammanhang. Poesi och dikter hade jag tidigare använt i undervisningen, men aldrig i en längre process. Detta verkade som ett spännande experiment och passade dessutom väl in i vårt bibliodramasällskaps tema: att skapa fred och bygga broar.

Som styrelsemedlem i bibliodramasällskapet föreslog jag att använda En bro av poesi under våra bibliodramadagar i november. Evenemanget skulle också markera starten för det internationella bibliodramat, denna gång i Sverige, i Höör, Skåne, med temat ”att bygga broar”.

Planeringen och förberedelserna

Vi började med att välja vilka som skulle delta i ledningen av bibliodramadagarna. Jag föreslog Susanne Lindström, som också sitter i styrelsen, och Claus Terlinden, en omsorgspräst från Finland som jag tidigare mött under en onlinekurs i bibliodrama. De blev nyfikna på boken, och jag skickade varsitt exemplar till dem.

Vi höll flera möten på Teams och valde till slut tre dikter som vi kände starkt för och ville arbeta med:

  • ”Inom varje dikt” av Maria Wine (valdes av Claus)
  • ”Stilla” av Mårten Melin (valdes av mig, Sussi Ågren)
  • ”I rörelse” av Karin Boye (valdes av Susanne Lindström)

Under våra möten växte en röd tråd fram mellan dessa dikter, och vi enades om att binda ihop dem i en sammanhängande process.

Genomförandet

Vi ledde varsitt pass på tre timmar, där varje dikt utgjorde grunden för aktiviteter:

  1. Claus använde målning för Inom varje dikt, som förmedlade budskapet om att tro på sig själv och hoppet inom en själv.
  2. Jag använde rollspel i arbetet med Stilla, som handlade om att våga vara modig, sticka ut och pröva sina vingar.
  3. Susanne använde lera i I rörelse, som symboliserade att blomma ut och förverkliga det viktiga i livet.

Det särskilda med dagarna var att vi även deltog i varandras aktiviteter, vilket skapade en stark gemenskap. Vi blev totalt sju deltagare som tillsammans upplevde en bärande process.

Reflektion

För mig blev dessa tre dikter en helhet. Den första dikten hjälpte mig att se och tro på mig själv, med en kristen referensram som påminde om hoppets ljus. Den andra dikten gav modet att våga förändring, medan den tredje dikten symboliserade att blomma ut och förverkliga det som är viktigt i livet.

Bibliodramadagarna blev en förlösande och inspirerande upplevelse som visade på kraften i att kombinera poesi och bibliodrama.

Tankar från Sussi Ågren