Eva Danneholm

Tidig erfarenhet
Bibliodrama har många rötter. För mig finns rötterna i början av 1980-talet, när jag var med på europeiska konferenser med Kristna studentrörelsen. Jag minns särskilt två tillfällen. Vid det första tillfället befann jag mig i en stor gymnastiksal med hundratals studenter i små grupper som tilldelats olika roller från en profettext. Mellan grupperna gick en ledare, som hjälpte till att binda grupperna samman i samtal om vad som hände, vad kungen och profeterna tänkte och kände. Efterhand djupnade vår förståelse av vad berättelsen handlade om. På vägen hade vi lärt känna varandra och oss själva lite bättre – och fått nya frågor och möjliga svar om vem Gud är. Vid det andra tillfället möttes vi kring kvinnan vid Sykars brunn och hennes samtal med Jesus. Jag minns ännu frågan från folket i staden till lärjungarna: Varför sa inte ni att Messias fanns utanför vår stad, när ni kom och köpte mat?

Bibeldramatik med armarna i kors
Från dessa erfarenheter utvecklade jag min egen version av att möta bibeltexten på nya sätt, som jag använde i min församlingstjänst bland både tonåringar och vuxna. På den tiden hade jag inte hört talas om Bibliodrama, utan använde rubriken ”Bibeldramatik med armarna i kors” – både för att antyda att Bibeln och Jesus och korset kunde finnas med, men också att det var helt okej att luta sig tillbaka med armarna i kors och bara lyssna.

Fast direkt!
När jag i mitten av 1990-talet var med på min första bibliodramakonferens på Lidingö folkhögskola, så var jag fast direkt! Det talades om en ledarutbildning, och jag visste att: ”Den ska jag gå!” Jag gick sedan den första grundläggande bibliodramaledarutbildningen på Utbildningscentrum Lidingö (UCL) 2005-07. Under åren har jag deltagit i flera bibliodramadagar på UCL, och även i ett europeiskt arrangemang i Ungern 2006. Seminariedagarna på UCL har också bidragit till fortsatt inspiration, både med svenska och med utländska gästtalare.

Öppna bibliodramakvällar
I min pastorstjänst i Nacka missionsförsamling har jag bjudit in till öppna bibliodramakvällar en gång i månaden. En liten trogen grupp har deltagit, tillsammans med mer eller mindre tillfälliga deltagare. Vid några tillfällen har jag lett hel- eller halvdagars Bibliodrama, bland annat med diakonerna i Svenska Mssionskyrkan, vid Kristna humanisters sommarmöte samt på en ledarutbildningsdag i Svenska Kyrkan, Gustavsberg.

Bibliodrama för pensionärer
För något år sedan blev jag ombedd att komma till en pensionärssamling och berätta om Bibliodrama. Jag sa att det inte egentligen går att prata om, men jag skulle gärna komma och berätta lite, och ge möjlighet att prova på. Det fungerade väl, och jag har sedan blivit ombedd att återkomma och att komma till andra kyrkors pensionärssamlingar. Det är oerhört spännande att få se och höra de äldre som ofta lyssnat mycket i kyrkan, och att få uppleva att de vågar ge röst åt frågor och tankar som de säger sig knappt tänkt tidigare. Jag känner mig alltid berikad efter sådana möten.

Förhållningssätt
Som pastor har jag stor användning för det jag lärt mig i Bibliodrama, och då framförallt förhållningssätt som handlar om långsamhet, närvaro, öppenhet, tillåtande, våga testa, lyssnande, dialog med mera. Bibliodrama är inspirerande – antingen jag deltar eller är med och leder. Det finns alltid nytt att upptäcka i bibeltexterna.

2011