Eva Bergström

Stadens puls
De första ljuvliga dagarna i september var jag på bibliodramakongress. Temat var ”The Pulse of the City” och den synnerligen väl lämpade platsen för detta var Londons East End, där vi var förnämligt inkvarterade på The Royal Foundation of S:t Katharine, en stilla retreatmiljö med stadens puls alldeles inpå knutarna. Redan första dagen sändes vi ut på vandring genom det invandrartäta grannskapet och Whitechapel Market. Någon dag senare styrdes kosan åt Themsen till och vi hamnade vid Canary Wharf, ett nybebyggt område som påminde om Hammarby sjöstad, i kubik. Väldiga kontraster på promenadavstånd således. Bara ett par veckor innan hade kravaller skakat staden och hela landet, och det fanns också med i bakhuvudet dessa dagar. Vi som samlades i denna mångkulturella stadsdel kom dessutom själva från olika hörn av Europa (Sverige, Finland, Tyskland, Österrike, Tjeckien, Schweiz, Italien), vilket gav ytterligare bränsle åt samtal och övningar under dessa dagar.

Djupdyka i en bibeltext 
Bibliodrama är ett tungt ord som kan vara missvisande. Det låter som något som kräver bibelkunskaper och teaterintresse. Helt fel! Men när folk frågar vad bibliodrama är för något finner jag det alltid lika svårt att förklara. Det blir alltid lite svävande och liksom… Och så tänker jag att ”åh, nej nu tror hon att det är så där flummigt som jag trodde att det var när jag först hörde talas om det..” Men även om bibliodrama kan vara svårt att förklara (det måste upplevas!) är det långt ifrån flummigt. Det skär ner till själva fundamenten i tillvaron. Vem är jag? Vem/vad/hur är Gud? Vad står det i Skriften egentligen? Hur relaterar det till oss idag? Genom att djupdyka i en bibeltext, eller bara ett enda ord, och utforska den med hela sin varelse, ”läsa Bibeln med hela kroppen”, kan bibeltexter som varit tämligen intetsägande eller för länge sedan färdigtolkade få nytt liv, djup och relevans för mitt liv.

En gräns genom rummet
Ett exempel: Under dagarna i London deltog jag i Gerhard Marcel Martins workshop, och under hans ledning gestaltade vi bland annat några verser ur Uppenbarelseboken (Upp. 21:7 – 8). ”Den som segrar skall vinna allt detta, och jag ska vara hans Gud och han skall vara min son. Men de fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden.” Häftiga ord! Men vad betyder de idag? För mig? Jag är varken mördare eller trollkarl och vadå sjö som brinner av svavel?

Vi gestaltade detta genom att dra en gräns genom rummet, med hjälp av bambupinnar. På ena sidan befann sig de fega och skändliga, på den andra segrarna som skall vara med Gud. Vi rörde oss fritt emellan och kände oss in i hur det var på de olika sidorna. Vi avslutade med placera oss i rummet där vi trivdes bäst eller tyckte att vi hörde hemma och var och en formulerade en mening om var man befann sig just nu. Denna övning gav mig besked om hur jag ser på det som pågår i världen och mitt förhållningssätt till det och dessutom att en liknande kamp pågår i mitt inre och en hint om hur jag ska hantera det bättre.

Kroppen vet 
Jag upphör aldrig att fascineras och förvånas ­– ja, rentav chockeras – av den kroppens kunskap jag många gånger får erfara under ett bibliodrama. Kroppen vet saker jag inte kommer åt med tanken eller ens med känslorna.

Bibliodrama är ekumenik
En annan sak som är fantastisk med bibliodrama är att alla är nybörjare. I ett bibliodrama spelar det ingen roll om du har vuxit upp med Bibeln som daglig spis eller knappt har öppnat den. I en grupp som studerar Bibeln med hela kroppen är alla på samma kunskapsmässiga nivå då alla bara har sig själva att utgå ifrån. I London blandades allt från sökare med mer nyandlig syn på tillvaron med svenskkyrkliga och katolska präster och frikyrkofolk av olika slag utan problem. Bibliodrama är alltså även ekumenik!

God mat, trevlig samvaro och dans
De soliga dagarna i London, med utforskande av staden, Bibeln, mig själv och andra genom gestaltning, tecknande, samtal, gruppövningar av olika slag, föreläsningar, god mat, trevlig samvaro och dans – bland annat – kommer att finnas med mig länge!

Eva Bergström är diakon och bibliodramaledare.

2011